Operationen av halsmandlarna gick ju bara bra men efter en vecka förvärrades allt. Jag fick ondare i halsen och svårare att svälja.
Natten mot onsdag vaknade jag och hade en klump med blod i halsen. Jag kunde se att det blödde från ett kärl längst in i halsen på min högra sida. Avvaktade till morgonen och skrev en fråga till Öron, näsa, hals i Skellefteå. Det dröjde inte länge förrän dom ringde och ville skicka mig till Umeå för observation.

En taxi hämtade mig och väl nere i Umeå så la läkaren in mig. Han uttryckte det som en ”dubbel försiktighetsåtgärd”. Jag blev satt på fasta så en operation snabbt kunde göras ifall blödningen skulle komma tillbaka.

Droppåse

Så var man tillbaks i en vårdsal igen tillsammans med patienter som opererats för hornhinneavlossnimg. Jag måste ge en eloge till den trevliga personalen på vårdavdelnngen. De gör allt för att deras ”kunder” skall må så bra som möjligt, känna sig sedda och omtyckta. Man kan dock konstatera att landstinget har mycket kvar i jämställdsarbetet.

Har precis fått börja äta igen. Även om det fortfarande tar ont när jag sväljer så är ändå nyponsoppa, mjölk och limpa mycket godare än ett smaklöst dropp i armen.

Blir kvar här tills i morgon och hoppas att inget ytterligare tillstöter. Samtidigt undrar jag fortfarande varför jag inte fick göra denna operation när jag var 12 år?